Martin Rolinski intervjuas av PoloniaInfo.
 Wywiad w wersji polskiej: Kim jest Martin Roliński?
En mörk och ruggig januarimåndag fick jag äntligen chansen att träffa sångaren i gruppen Bodies without organs (BWO), Martin Rolinski. Mellan en fotografering och ett arbetspass lyckades han hitta lite tid för en sen lunch på en sushi restaurang på en bakgata nära Stureplan i Stockholm. Själv skulle jag aldrig hitta dit, men stället visade sig vara en av Martins favoritlunchrestauranger. Samtalet var mycket intressant, Martin visade sig vara en trevlig, öppen kille med båda fötterna på jorden, men med ett jobb som inte hör till de vanligaste. Jag lyssnade med stort intresse på Martins svar angående honom själv och musikbranschen i Sverige och utlandet.
Magdalena Kaczanowska: Berätta, hur gammal är du och var bor du?
Martin Rolinski: Jag är 25 år gammal, bor i Bromma, Stockholm, men föddes och växte upp i Göteborg, där mina föräldrar fortfarande bor. Jag är inte född i Polen, som man kan läsa om på Internet - det är en missuppfattning. Min mamma kommer från Bydgoszcz, och min pappa har flyttat en del, men man kan säga att han kommer från Bialystok och Warszawa.
När flyttade du till Stockholm?
För tre och ett halvt år sedan. Jag var egentligen tvungen att göra det, för skall man hålla på med popmusik, så måste man bo i Stockholm. Här finns alla radiostationer, TV-stationer, skivbolag, och de andra bandmedlemmarna bor också här, så blev det naturligt att jag flyttade hit.
Några husdjur?
Nej, tyvärr, det har jag inte tid för. Jag hade en undulat som hette Putte tidigare, men det är det enda...
Har du hunnit hitta en favoritplats i Stockholm?
Ja, jag tycker om Vasastan, som är centralt och nära till allting. I Göteborg är det dock Linnégatan, dit kan man gå för en god fika eller middag. Där är det inte lika hetsigt som det kan vara på Avenyen.
Du spelade tennis rätt länge och var riktigt bra. Varför slutade du med det?
Jag slutade spela tennis när jag skulle börja plugga på högskolan. Jag stod inför ett val att tacka ja till ett stipendium för att få spela tennis och plugga i USA, eller att studera på Chalmers högskola i Göteborg. Skolan i Texas var visserligen bra, men inte lika bra som Chalmers. Och jag var visserligen duktig på tennis, men jag var inte bäst, och det måste man nästan vara om man skall fortsätta på den nivån.
Efter att ha flyttat till Stockholm började du studera på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Hur har det gått?
Jag håller på med mitt examensarbete, så jag är i stort sett klar. Jag gick utbildningen till maskiningenjör med inriktning på civilekonomi, vilket jag kan använda i mitt arbete med musik. Jag tittar nämligen på musikdistribution, och sätter mig in i hur det går till i branschen, om man t.ex. kan utveckla en hållbar distribution som är realistisk och som kan vända sig till musikkonsumenter på ett annorlunda sätt. Jag tyckte att jag skulle sätta mig in i ämnet för att kunna förstå hur det egentligen ligger till. Och det är mycket intressant, har jag kommit fram till.
Känner du dig mer som en polack eller svensk?
Mer som en hybrid snarare, och jag är väldigt glad och stolt över min polska bakgrund. Jag är född och bor i Sverige, har polska föräldrar och har tillbringat mycket tid i Polen, och tycker att jag tack vare det fått bredare perspektiv på saker och ting.
Brukar du semestra i Polen?
Ja, min senaste semester var faktiskt i Polen. Jag och min sambo åkte med ett annat par till Warszawa. Mina resor dit har dock inte varit lika frekventa som jag hoppats på och det finns så mycket jag inte sett som jag skulle vilja se, t.ex. Krakow. Jag har haft så mycket att göra efter gymnasiet, både musik och studierna har begränsat mina möjligheter att resa. Men i och med att vi har haft några hits i Polen och signerat ett kontrakt med ett skivbolag där, så kanske det blir fler resor dit nu.
Vilken polsk tradition eller högtid tycker du mest om?
Det måste vara julen, och det är också då skillnaderna mellan de svenska och polska kulturerna blir som tydligast. Dels finns det skillnader i vad man äter, julskinka och köttbullar, och polska bigos och sledzie. Men de traditioner som jag hoppas kunna föra vidare till min familj (min flickvän är svensk) blir dels den när man bryter oblaten och välönskar varandra, dels traditionen att man alltid håller en plats ledig vid matbordet. Jag tycker om dessa altruistiska traditionerna. Överlag har de polska traditionerna inte blivit kommersialiserade och amerikaniserade i samma utsträckning som i andra länder. Till exempel Allhelgonadagen, när alla går ut till kyrkogården och tänder ljus, borde förbli just sådan, för det finns ett syfte i den.
Och din favoritmaträtt är?
Piroger i barszcz, hellre piroger än uszka. Sen är det polsk korv, som kanske i sig själv inte är en maträtt, men definitivt en institution. (skratt) Jag gillar också den rejäla husmanskosten.
Har du någon gång upplevt din polska bakgrund som problematisk?
Jag har aldrig tillåtit att det skulle bli ett problem. Normalt blir folk överraskade över att jag inte är helsvensk, eftersom jag ser svensk ut och talar bra svenska. Men ibland kan det hända att folk försäger sig, just eftersom de tror att jag är helsvensk, och då kan det komma fram någon enstaka fördom om t.ex. svart arbetsraft.
Hur kom det sig att du började sjunga?
Av en ren tillfällighet. Jag hade precis läst ett år på Chalmers och tagit ett sabbatsår i pluggandet. Jag ville åka till England och USA för att resa runt och kanske testa att gå på några auditions.
En vecka innan jag skulle köpa en biljett till London gick jag med på ett vad om att vara med i ett TV program och sjunga (red.anm. Popstars 2002). Tanken var att jag skulle göra bort mig så klart. Men jag gjorde inte bort mig, tvärt om, det gick väldigt bra och jag blev en av de fyra-fem bästa. Efter det insåg jag att jag hade nio månader kvar av mitt sabbatsår för att satsa på det här. Så jag flyttade till Stockholm och bodde ihop med en polare i en lägenhet på 17 kvadrat, vilket är VÄLDIGT lite för två vuxna killar at bo på. (skratt)
Jag började skriva och jobba på låtar, och på den vägen kom jag i kontakt med Anders Hansson, som producerade låtar åt Alexander Bard. Sommaren 2002 var alltså första gången jag tog en ton offentligt, sommaren 2003 kom jag i kontakt med Alexander. Marina anslöt för att göra gruppen komplett och så var BWO igång år 2004.
Hur kom ni på namnet Bodies without organs, BWO?
Ett självklart namn, eller hur? (skratt) Vi ville välja ett namn på gruppen som inte kunde vara som påhittat och konstruerat av ett skivbolag. Vi inspirerades av den franska filosofen Gilles Deleuze, och Bodies Without Organs är ett namn som får alla att tänka till lite, samtidigt som det blir en snygg förkortning, BWO.
Hur skulle du beskriva er musik och vilken del av arbetet med musik gillar du mest?
Jag skulle nog kalla vår musik för laptop-baserad elektronisk pop.
Mest gillar jag möjligheten att kunna uttrycka mig själv och att få vara kreativ, att ha en idé och försöka genomföra den. Det spelar ingen roll om det handlar om att sjunga, skriva ett filmmanus, skådespela eller vara entreprenör.
Hur skulle de andra i gruppen beskriva dig?
Lojal, arbetsam, lite naiv ibland, enligt deras mått. (skratt) Eftersom vi jobbar så mycket ser vi medvetet till att vi är ett tight team, men vi umgås inte så mycket på fritiden då det är en ganska stor åldersskillnad mellan oss, i alla fall mellan mig och Alexander.
Ni börjar alltså bli riktigt kända i Polen?
Ja, vi hade några framgångar där förra året, till exempel en spelning i Szczecin för en kvart miljon människor, det var helt hysteriskt. Det var under The Tall Ships’ Races 2007. Vi har också signerat kontrakt med Polens största skivbolag, Universal, och skall nu börja jobba. Mycket kommer bygga på vår Melodifestivallåt, som vi hoppas kommer att slå i Polen.
Skulle du kunna tänka dig sjunga på polska eller rent av representera Polen i The Eurovision Song Contest?
Absolut, nu har jag inte haft något tillfälle att sjunga på polska med tanke på bandet, eftersom vi har valt att göra låtar på engelska för att kunna satsa på en internationell marknad. Men i framtiden skulle det vara jättekul att kunna göra det, det skulle bli en utmaning att uttrycka mig på polska, som är ett ganska svårt språk att få till rätt.
Vilken musik lyssnar du själv på?
Det är så olika, när vi jobbar intensivt med BWO blir det nästan så att man jobbar och analyserar så fort man lyssnar på popmusik. Då lyssnar jag hellre på någonting helt annat, på jazz eller klassisk musik, för att kunna koppla av. Annars är jag allätare.
Har du någon koll på polsk musik?
Inte så mycket på den nutida musiken, men jag känner i alla fall till Doda, som har kontrakt med samma skivbolag som vi. Det var lite kul senast, för Alexander kan inte polska och han hörde fel och frågade ”Så var är hon, den där ”dupa” någonstans?” (skratt) Han fick sedan förklarat att hon inte hette så och att han inte skulle kalla henne för det heller (Red.anm. ”dupa” betyder rumpa eller tjej).
Foto från BWOs officiella fotoarkiv.
Hur kändes det när du började bli igenkänd på gatorna?
Det har aldrig varit någonting som var viktigt för mig, och det var definitivt inte anledningen till att jag började eller håller på med musik. Jag är ganska naturligt anonym av mig, så att bli igenkänd är varken bra eller dåligt.
Jag hittade din blogg Who the f..k is Martin Rolisnki? på Internet, bloggar du fortfarande?
Jag försökte blogga, men det går inte längre, jag hinner inte. Samtidigt vill jag inte heller överexponeras, jag vill att tyngdpunkten skall vara på musiken och dess framförande. Artister som jämt syns i olika medier blir man lätt trött på.
Du är också gay-ikon?
Ja, gay-publiken är generellt den viktigaste publiken, åtminstone vad gäller popmusik. Heterosexuella killar i min ålder är de värsta personerna när det gäller att ta till sig ny popmusik, och vill man ta sig in på en marknad, så är gay-publiken den som är mest öppen för nya influenser och därför också ovärderlig för oss. Samtidigt som den är väldigt ärlig, gillar eller ogillar den något får vi höra det.
Personligen tycker jag om att jag heterosexuell gay-ikon med polsk bakgrund. För om det är någonting som jag inte är stolt över i det polska samhället, så är det dess syn på bl.a. homosexuella och på abort. Det är något som håller det polska samhället tillbaka. Som tur är finns det nu en generation som håller på att förändra detta och jag hoppas att man fortsätter att föra en debatt om den mer humanitära synen på religion.
Är ni laddade inför Melodifestivalen och delfinalen i Linköping den 23 februari?
Vi har en väldigt bra låt, om inte den bästa vi hittills haft, och den kommer också att släppas som singel. Den är som klippt och skuren för Melodifestivalen och Eurovision, och vi fokuserar på att få framföra den i Belgrad.
Foto från BWOs officiella fotoarkiv.
Och era scenkläder är färdigsydda?
Vi har samma designer som gjort Björks svanklänning för Oscarsgalan år 2001 (red.anm. Marjan Pejoski). Det blir ingen svanklänning för oss, men det kommer vara väldigt märkbart. Jag kommer att röra mig lite grann på scenen, så jag kan inte ha hur tokiga kläder som helst, men det kommer bli stort, det kan jag lova dig.
Den bästa schlagern hittills?
Det blir ett väldigt allmänt svar, men det får bli Waterloo. Det är det vi står för, riktigt bra musik. Vi sitter i studion och sliter för att låtarna skall bli så bra som möjligt, och har vi de tolv grymmaste låtarna vi kan få fram för tillfället, ger vi ut dem. Vi väntar inte på andra omständigheter innan vi gör det.
Vad tycker du om kontroversen med Magnus Uggla’s Melodifestivallåt och uttrycket skum polack?
Jag tror att man skall titta på sammanhanget uttrycket används i. Det är mest ett utryck som folk använder och jag tror inte att Magnus medvetet försökte nedvärdera någon. Det handlade helt enkelt om konsumptionsgalna människor, och de kan vara svenskar, kroater, danskar eller polacker.
Hur hann du plugga samtidigt som ni gav ut fyra plattor på lika många år?
Genom att planera min tid väl. Idag, t.ex., hade jag på förmiddagen en fotografering, nu en intervju med dig, sedan skall jag tillbaka till jobbet, och i kväll skall jag öva på koreografi. Det är så hela tiden, men jag gillar att jobba i ett högt tempo och blir väldigt lätt rastlös när jag känner att jag har för lite att göra.
Skall ni ut på turné snart?
Vi kommer att till våren släppa en samlingsplatta med våra största hits inför lanseringen i England, Tyskland och Polen. Första låten kommer vara Lay Your Love on Me, vår Melodifestivallåt. Sedan kommer vi att åka på en sommarturné i Sverige, och till hösten bär det troligen av till Europa och Japan.
Jag ser mycket framemot att få turnera i Polen. Det är alltid jättekul att åka dit, och nu blir det dessutom jag som får sköta snacket och agera bandmanager. (skratt) Polska är ett otroligt brett och beskrivande litteraturspråk. Dels är den ett ”skicka mig smöret” språk, rätt basalt, dels ett litteraturspråk som kan vara svårt att förstå och använda sig av även för de som kan polska på ett hyfsat bra nivå. Polskan kräver ett bra ordförråd, och det är någonting jag kommer få chansen att jobba på.
Tack för samtalet och lycka till i delfinalen.
|
