My z Jedwabnego - Stefan Ingvarsson rozmawia z Anną Bikont

Tidigt på morgonen den 10 juli 1941 hämtades Jedwabnes judar i sina hem och föstes ihop på torget. De förnedrades i timmar innan de drevs till en lada utanför byn. Där brändes de levande ihjäl.

Det här var kulmen på en rad våldsamma antijudiska pogromer i det annekterade Polen den sommaren. Mördarna var judarnas polska grannar, människor de levt sida vid sida med i generationer.

Efter kriget lades skulden för massakern på de tyska nazisterna, och det var först i början av 2000-talet som sanningen blev offentlig. Men i Jedwabne har man alltid vetat vad som hände.

Den polska journalisten Anna Bikont ägnade fyra år åt brotten i Jedwabne; hundratals timmar på bibliotek och arkiv, resor i nordöstra Polen, till USA och Israel. Hon har talat med judar som befann sig på torget men lyckades överleva, med otaliga vittnen och med dömda mördare som ännu förnekar sin inblandning. Men hon har också träffat nästa generation, de som tvingats leva i tystnad: barnen till både offren och förövarna.

Reportaget Vi från Jedwabne handlar om ett fruktansvärt brott. Lika mycket är det en berättelse om vår tid, och om vad som händer när ett samhälle som inte gjort upp med historien konfronteras med sin hemlighet.